En ny undersökning visar hur det vita snuset påverkar ungas tobaksvanor, skriver företrädare för Snuskommissionen i en debattartikel i Uppsala Nya Tidning 17/11.
Titt som tätt ställs vi inför olika larmrapporter om det vita snuset. Alla går de ut på att unga är offer som med lock och pock lurats in i detta fördärv. Gemensamt för rapporterna är också att det är vuxna som talar om hur de unga tänker och agerar. Det är sällan särskilt tillförlitligt eller träffsäkert.
Därför bad Snuskommissionen opinionsinstitutet Demoskop att ta fram en undersökning som riktade sig till de unga själva. Vad säger förstahandskällorna? Mycket av det vi hittills hört på området visade sig inte stämma.
Den enskilt vanligaste orsaken till att unga (16-34 år) börjar snusa är för att sluta röka cigaretter. Hela 25 procent av de snusande unga angav detta skäl till sitt beslut att börja snusa. Knappast något som överensstämmer med bilden av unga som offer, och ingenting som är oroande ur hälsosynpunkt. Att unga slutar röka är den främsta hälsobefrämjande åtgärd de kan vidta.
Tittar vi på dem som lyckats sluta röka säger 64 procent av de unga att snuset har bidragit till att de nu är rökfria. 43 procent säger att det ”helt och hållet” beror på snuset. Hela argumentationslinjen att snus skulle vara en inkörsport till rökning faller som ett korthus.
Av de unga som både snusar och röker säger mer än hälften att snusningen fått dem att röka mindre, motsatt samband är knappt mätbart.
Men vi kan inte bara fokusera på rökavvänjning. Det är också viktigt att titta på vad alternativet vitt snus gör för att unga inte ska börja röka. Undersökningen visar att av dem som i dag använder det vita snuset skulle 34 procent börja röka cigaretter eller andra liknande tobaksvaror om det vita snuset inte fanns.
Den totala nikotinkonsumtionen i samhället ökar inte. Den har legat still sedan 2019, alltså under hela den period när konsumtionen av vitt snus har skjutit i höjden. Det kan bara bero på att annan nikotinkonsumtion har minskat i motsvarande grad. Så har också skett i och med att vi röker allt mindre. De som varnar för en dramatisk ökning av nikotinbruket i Sverige talar alltså mot bättre vetande, eller utifrån bristande kunskaper.
Detta gäller i hög grad Folkhälsomyndighetens nya generaldirektör Olivia Wigzell som i Ekots lördagsintervju (2/11) säger att snus är en inkörsport till rökning. Varför minskar då rökningen? Varför ökar då inte nikotinanvändningen?
I samma program slår hon fast att myndigheten aldrig kan rekommendera någon som vill sluta röka att använda sig av snus eftersom det finns andra effektiva metoder. Problemet är att dessa metoder finns i alla EU-länder. Ändå röker man där i betydligt större omfattning än i Sverige. Det enda som skiljer är att vi i Sverige sedan länge har ett alternativ i form av snus. Och när snuset nu är det mest effektiva rökavvänjningsalternativet är det av föga nytta för folkhälsan att Olivia Wigzell förordar något annat.
Två slutsatser kan dras av Demoskopundersökningen:
De som vill förbjuda eller starkt inskränka de ungas möjligheter att använda vitt snus bidrar till att vi får fler unga rökare. Förbudsivrarna ska aldrig få komma undan utan att förklara varför detta är något positivt.
Att det finns ett så tydligt positivt samband mellan det vita snuset och minskad rökning får inte förleda oss att blunda för de problem som ändå finns. De som tar dessa siffror till intäkt för att det borde vara fritt fram med annonsering till unga, obegränsat med smaker och oreglerade nikotingränser, ska aldrig få komma undan utan att förklara varför ökad snuskonsumtion bland unga skulle vara ett självändamål.
Hela debatten om snuset och folkhälsan tenderar att hamna i ytterkantspositioner. Endera ska snus stoppas som rökavvänjningsmetod eller också ska det inte regleras alls. Båda positionerna är ohållbara. Här krävs några vuxna i rummet som kan ha två tankar i huvudet samtidigt. Tydligen krävs det en ungdomspanel för att synliggöra detta.
Anders Milton, ordförande i Snuskommissionen, tidigare vd och ordförande för Läkarförbundet
Kinna Bellander, ledamot i Snuskommissionen
Karl Fagerström, ledamot i Snuskommissionen, docent och forskare kring tobak och nikotin
Göran Johnsson, ledamot i Snuskommissionen