Den svenska myndighet som ansvarar för folkhälsan, FHM, är aktiv motståndare till att snus används som rökavvänjningsprodukt. Samtidigt hyllar den myndighet i Tyskland som har motsvarande ansvar, BfR, Sverige för att befolkningen här ändå använder snus som hjälp för att kunna sluta röka.
I en rapport från Bundesinstitut für Riskikobewertung daterad 7/10-22 står att läsa:
”När det gäller tobaksrelaterad sjukdom sticker Sverige ut jämfört med andra europeiska länder.” Den tyska myndigheten hänvisar till en vetenskaplig undersökning från 2012[1] som visade att ”Sverige var det enda land i Europa där lungcancer inte utgjorde den främsta cancerorsaken bland män”.
En uppdaterad rapport från 2020 bekräftar bilden och visar att dödsfallen i lungcancer bland män var 90 procent högre i Tyskland än i Sverige.[2] Korrelationen mellan rökning och lungcancer är som vi vet hög.
BfR skriver också att det är en myt att snusare löper ökad risk att övergå till rökning, vilket ofta påstås av svenska myndigheter. ”Tvärtom, cigarettrökare som börjar använda snus har större möjlighet att sluta röka”.
Svenska män konsumerar tobak i samma omfattning som män från övriga europeiska länder. Skillnaden är att i Sverige snusar vi mer och röker mindre. Rökningen fortsätter också att gå ner, vilket FHM snart kommer att visa i en ny rapport. Så hade knappast varit fallet om snusarna övergått till rökning.
Under 2019 införde USA benämningen ”modifierad risk” på svenskt snus. Anledningen till detta var att deras motsvarighet till FHM, Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA, rekommenderat detta i syfte att minska rökningen.
Behöver vi säga att Sverige aktivt motarbetade reformen. I ett brev från Socialstyrelsen avråddes FDA från att på detta sätt använda svenskt snus och därmed bejaka skademinimeringsprincipen.
FDA lyssnade inte. Det ska den rökande populationen i USA vara tacksam för. Nu har rökarna där ett rekommenderat alternativ som de kan leva med, som de slipper dö av. Även i Tyskland är, som vi sett, skademinimeringsprincipen ledstjärna för tobakspolitiken.
Finns här en lärdom att dra för svenska myndigheter?
[1] Ferlay, J., et al., Cancer incidence and mortality patterns in Europe: estimates for 40 countries in 2012.
[2] Dyba, T., et al., The European cancer burden in 2020: Incidence and mortality estimates for 40 countries and 25 major cancers.